Knopp och kropp

Funderade lite över det här med kroppar, hmmm. På stepen igår stod jag längst fram för att kunna se mig i spegeln - den där stora, hemska hela-väggen-spegeln som måste finnas i varenda träningshall numera - vilket jag avskyr. Nu har jag bestämt mig för att lära mig se mig när jag gör rörelserna, hmmm, inte titta på bilringen och de konstiga proportionerna. Lovar, det är inte lätt!!!

I alla fall så kom jag då att tänka på Björn Borg-reklamen i t-banan (på sådana stora tavlor man ser från perrongen) för nya tjejtrosor. Bortsett från det märkliga med att de på något vis trasslar med genomskinlig plast (???) så har de så sjukt smala ben! Låren har antagligen samma omkrets som min överarm och det blir en öppning under musen, säkert fem cm, sedan går benen inte ihop förrän någonstans vid knäna. Det måste vara redigerat! Jiiz, mina lår går omlott där uppe!

Kanske inte konstigt att hjärnan blir alldeles kollrig av alla bilder som visar människor så utan skavanker - fast jag vet att alla inte kan se ut så, så vill jag ändå också vara smal...Det är sant. Under min utflykt som företagare så gick jag ju ner massor. Massor. Kunde hänga på mig vilket plagg som helst. De (mycket saknade) röda jeansen var skitsnygga på mig. Inga valkar, inget fett. Dock ingen öppning vid låren. Jag saknar den kroppen. Tror jag. För kanske är jag lyckligare nu? Nä, tror det är same same.

Men egentligen är det bara bilringen jag vill ha bort.

Så jag fortsätter att träna hyfsat mycket. Nu har jag inte ätit (men druckit några igår...) kolhydrater på en vecka, vilket antagligen föranledde att jag nästan svimmade på stepen...tack och lov blev jag inte yr förrän vid stretchen så jag kunde andas bort det...det intressanta med kolhydratuteslutningen är att jag inte vill ha godis. Jag har tänkt att det sitter i huvvet, det där med godiset, men jag vet inte längre. Det var likadant förra gången jag uteslöt kolhydraterna - då när jag bakade som hejsan - inget godissug. Snarare saltsugen. Salta cashewnötter. Mums! Polly? Nej inte just nu. Men vänta till jag börjar med pasta och potatis igen!

Och till söndagsmiddag har maken gjort sjömansbiff. Enligt konstens alla regler redan igår för att smakerna ska sätta sig. Och vad är det i den? Öl och potatis...