måndag 31 augusti 2009

Allvar och drömmar

Dagen idag började med att gammhunden tog sig upp till sovrummet...dörren nere var inte helt stängd...och hon kanade nerför översta trappstegen när hon skulle ner sedan så jag fick ta emot henne...stackars vovve! Men det gick bra och hon klarade sin morgonpromenad.

Därför var jag uppe före klockan ringde och hann sätta en bakdeg att jäsa innan sonen kom upp och vi gick vår promenad. Så jag sov faktiskt bra i natt med. Hurra!

Har letat jobb, det finns inte mycket...och i morgon ska jag aktiveras på arbetsförmedlingen. Nu är det snart allvar! Hu, jag önskar jag var ekonomiskt oberoende! Dream on, men kanske kan man vinna? :D

Tror jag går in i syrummet, det gick ju så bra igår, sydde klart min klänning och jag är supernöjd, det är en riktig Monkan-klänning. Just den är inte min egen design, men ibland fantiserar jag om att sy lite roliga kläder för oss äldre (sa jag det? Äldre..?) som inte riktigt vill se ut som tonåringar men inte som tanter heller och vi som vill rymmas i kläderna. För oavsett vikt och figur så tycker jag att köpeskläderna allt oftare inte riktigt rymmer min kropp som jag vill...det tyckte jag innan jag behövde banta också, köpte ibland (måste vara femton år sedan?) minsta storleken i HM:s serie för stora bara för att passformen var bättre. Hmm, kanske tål funderas på? Å, andra sidan vill jag ju ha en inkomst som är dräglig så jag kan åka till Grekland lite nu och då!

Bara därför ska jag försöka lägga in en bild på klänningen! (Det är ju en blogg, som sagt.) Om jag kan vill säga...

söndag 30 augusti 2009

Lyckat och misslyckat

Så pekar mina värden äntligen nedåt! Minus två och ett halvt kilo och minus tre cm i midjan.

Jag var så nära att ge upp! I fredags på eftermiddagen gick jag och maken en hundpromenad. Maken frågar om jag gått ner i vikt. Nej, inte enligt våg och måttband svarar jag. Hurså, ser det ut så? Ja, svarar han och lägger till: Och jag har gått ner två kg av din nya kost.

Först blev jag lite sur, han har faktiskt fått äta både potatis och bröd. J-a orättvist! Fortsatte ändå min diet även till middagen men jag drack faktiskt vin. Sedan på lördagmorgonen så visar vågen minus två och ett halvt kg. Och måttbandet minus tre cm. Det var på lördagen jag hade tänkt bryta (jag var beredd på det, jag karaktärslösa människa!) och vräka i mig en mjölkchoklad med dajm eller möjligen en ask toffife; jag hade nästan (inte nästan, jag gjorde det) dreglat vid tanken. Jag skulle sitta i soffan framför Gabriel Byrne och In treatment och njuuuuta...

Istället tog jag en kopp kaffe och en ruta sjuttioprocentig choklad. Och det kändes bra! Jag är fortfarande förvånad! Nu går det av bara farten även om jag slarvade lite igår kväll eftersom vi blev hastigt bortbjudna; slarvet bestod mest i vin och whisky! (man kan säga att jag firade? Jag kom faktist i ett par byxor och det blev inga valkar överlinningen!) och kanske åt jag lite för mycket, men jag tog inte bakpotatisen, däremot en tunn skiva kladdkaka...

En biverkning (ja,vad ska man kalla det?) av den kolhydratfattiga kosten verkar vara att mina klimakteriesvettningar ökat...så ofta och mycket har jag inte svettats förut. En annan att jag sovit mycket bättre senaste nätterna (det här kommer jag få igen, jag vet. Så fort jag säger att jag sover bra så kommer det en vaknatt. Jag vet.) och jag har faktist känt mig piggare och gladare. Ojoj, vad jag låter positiv nu! Så i morgon ska jag köpa gympakort! Det gäller att smida mellan järnet är varmt!

Har just ätit lunch, fetaostfylld köttfärsbiff, avocado och grönsaker. Maken åt med, så han kan fortsätta gå ner i vikt...till middag blir det laxfjärlilar men jag har inte bestämt hur jag ska tillreda dem ännu.

Allt går ju inte bra för mig. Mästerbagerskans surdeg misslyckades...på dag fyra så hade rågsurdegen gått från att dofta svagt syrligt till att lukta ammoniak! Det har jag aldrig varit med om, att den slutar bubbla och dör, ja, men inte ammoniak...och vetesurdegen skar sig...MEN, eftersom jag är så pigg och glad ska jag sätta en ny idag! Ha, jag är ju bäst! Och baka kan jag, ta mig f-n!

Sy kan jag också, och det ska jag ta itu med nu!

torsdag 27 augusti 2009

Städning och trosor

Dag 4.
Har inte riktigt gett upp ännu...Måttbandet runt midjan visar samma. Vågen pekar ca fem hg ner. Lite resultat för mycket besvär!

Idag har jag först gått lite längre än vanligt med hundarna, gick runt Glasan, gammhunden klarade det, men stånkade en del...Sen på eftermiddagspromenaden så lade hon sig ner två gånger; gick in på en tomt bara och Ploff! Och satte sig en gång...kanske tyckte hon det räckte.

Tog mig i kragen efter frukosten och storstädade, hade satt som mål att vara klar med det före klockan ett, då jag tänkte äta lunch. Det klarade jag och fick också en bonus med posten – min Ottobre mönstertidning kom! Så den har jag bläddrat och bläddrat och bläddrat i och till slut så sydde jag mig ett par trosor. Hihi, det finns en del annat jag tänker sy därifrån också, men jag saknar en del tillbehör.

Första gången jag syr trosor, modellen var hipster, på mig sitter de som gjutna fast mer som en rejäl trosa, vilket inte gör mig ett dugg! Kommer att bli fler!

Mammografin igår, ja, mina bröst gick in, var inte jätteskönt förstås, men det gick snabbt. Efter det stannade jag till vid Slussen innan hemfärd och promenerade ner till en tygaffär – som av en händelse – och ramlade över två tyger, ett jersey och ett viskos, båda med vilddjursmönster, märkligt nog...

Så nu ska jag gå igenom lite tyger och modeller och hoppas att jag fått inspiration!

onsdag 26 augusti 2009

Fru duktig

Dag 3.

Still going. Vågen exakt samma som igår, även måttbandet. ??? Har ju knappt ätit...

Frukosten i morse var både och. Omeletten serverades med svampomelett (gott!) och ett extra tillbehör: makrill i tomatsås (nej, jag tyckter inte om det). Samma konsistens som tonfisk på burk, blir torrt i munnen! Dessutom med en sur tomatsås? Nej, tack! Åt lite ändå, men fick inte i mig hela. Servera mig en färsk, nygrillad tonfisk som är rosaröd inuti– å, vad gott det är. Eller nystekt makrill med dillsmörsås – mmm. Men inte inlagda på burk. Bläh.

Regnar ute, som tur var det ett litet uppehåll när jag och sonen gick med hundarna. Tre morgnar nu har sonen gått med mig och hundarna eftersom han börjar sent och det är lite krångligt gå själv med båda hundarna. Och nu ska ni få höra vad han sa: ”vad pigg man är sen när man har varit ute och gått på morgonen”...

Än är inte undrens tid förbi!

Har suttit vid datorn, ja, men nu har jag arbetat! Dvs jag har sökt jobb! Skickat iväg hela fyra ansökningar på diverse arbeten.

Gått en långsam promenad med hundarna och ätit lunch; den var ok, tomat- och parmesansallad och kokt skinka (ja, eg skulle det varit kyckling men jag hann inte steka den...) och faktiskt tog jag lite jordgubbar efteråt.

Ska iväg alldeles strax, ska på mitt livs första mammografi. Det är ju bra, är ändå lite nervös, en del säger det gör ont. (Ja, vi är ju kvinnor, det ska väl göra ont?!) Och sen undrar jag hur de ska få in mina små...?

tisdag 25 augusti 2009

Mera gnäll i kväll

Darrig är jag också...cyklade för att handla och var alldeles skakig när jag kom hem! Har i alla fall handlat mer GI-anpassad mat, eller vad man nu ska säga. Köpte jordgubbar istället för frukt. Ska visst vara bättre. Jag får väl fortsätta en dag till och se vad som händer, det ramlar in lite fler kolhydrater i slutet av veckan.

Middagen bestod idag av kyckling och en aubergine-pytt (som jag gjorde om lite, vilket jag kanske inte skulle för det blev som en röra istället för pytt, tog tomater istället för paprika eftersom jag tycker det är så gott med aubergine och tomat. Så tog jag paprikan bredvid för att få lite att tugga på. Annars tror jag tänderna slutar fungera), herrarna fick även stekt potatis och nybakt bröd...Lyckostarna!

Köpte två hela kycklingar häromdagen, styckade dem och har kokat buljong på skrovet, den står och kokar ihop nu. Hehe, duktigt, va? Idag åt vi kycklingbrösten, klubborna och vingarna har jag fryst in. Hemmafru. Det är jag det. Den bantande hemmafrun.

Surdegen har jag rört om, för varje dag får den en allt syrligare doft. Syrlig inte sur. Än ser de båda ut att ”växa”. Bakade på vanlig jäst idag, hålkakor, fast utan hål. Sonen blev glad!

Livsstilscoachar, så heter de, de som är så snygga och glada. Och som jag kräks lite på. Som om man alltid skulle vara lycklig, eller är det bara min Luther som knackar mig på axeln? Men består inte livet av upp och nedgångar – och just nu är jag i en nedgång? Hmmm, kanske skulle jag leka lite livsstilscoach...Ja, det är nog vad jag behöver! (Min fantasi är det ialla fall inget fel på!)

Jag har faktiskt gjort lite mer idag än bakat, jag har städat bland mina tyger! Sorterat och vikt, japp! Tänkte förbereda lite, går och väntar på en mönstertidning och en förhandstitt på webben visade snygga grejer! Och om allt är överskådligt i mitt syrum så kanske...

Trött är jag också, kanske tidig kväll? Vet ni, det sticker lite i mina händer...kryper under huden, liksom. Märkligt. Att det ska vara så besvärligt att inte äta socker...För om jag kunde döda för en påse Polly igår, så skulle jag nu kunna döda flera gånger, både för Polly och Mjölkchoklad/dajm!

Jag älskar Polly och Mjölkchoklad med dajm men får inte äta! Stackars jag! :) Nej, nej, så här: Jag älskar Polly och Mjölkchoklad med dajm men om jag äter det nu så förblir jag en bredrumpad tant med mage! Och jag ska ju bli livsstilscoach!

Mer!

Jag kom på en annan sak. Jag kunde ju helt enkelt skita i att jag väger lite för mycket och att allt satt sig runt ända och mage?

Jag kunde ju bli en sådan där lycklig människa som ler hela tiden och hittat sig själv efter år av missbruk eller övergrepp eller annat elände. En sådan som sen står och pratar inför stora, stora grupper som betalat femtusen spänn var för att lyssna på hur man blir en lycklig skit som aldrig har en dålig hårdag eller några kg för mycket (för man blir smal, snygg, vacker, läcker och duktig när man är lycklig – så det så!) Och helt plötsligt ska alla vara glada och lyckliga och likadana och ingen får vara ledsen eller deprimerad för då är det ditt eget fel!

Ojoj, vad hände? Det är nog avsaknaden av kolhydrater som gör mig lite yr...

Ojoj

Vete f-n hur det här ska gå...jag är nästan redo att ge upp efter ett och ett halvt dygn! Lunchen var skitäcklig – ursäkta – tonfiskröra med ägg och färskost och sallad med blekselleri. Bläh...det växte i munnen på mig. Jag kunde inte äta upp, trots hungern! Huvudvärk har jag också, antagligen rensas skit ut ur mitt system (varför gör jag det här, jag tror inte på det!? Jo, det gör du!)

Vad är det för fel med att röra på sig? (Jag frågar mig själv, för h-e ut och spring, åk och simma, köp ditt friskiskort!) Och ät som folk! Ja, det nyttiga och duktiga och ordentliga folket, förstås.

Eftersom jag är en knäppskalle, så sitter jag dessutom under lunchen och bläddrar i Mannerströms kokbok om husmanskost...Dumt. Tankarna far genom huvudet på mig – ska det här inte finnas för mig? Vitlöksdoftande, krämig potatisgratäng? Rotmos med fläsklägg? Nygrillat bröd till musslorna?

Jag vet, jag vet, man får äta annat senare. Jag vet. Jag vill nu. Jag måste äta en frukt (nästan förbjudet) men jag behöver nog lite sött. Sedan ska jag tänka över den här dieten. Jag ska försöka lite till.

Rivstarten fortsätter

Dag 2 har börjat.

Sov ganska bra inatt, självklart var lite av de minst åtta glas vatten jag druckit på dagen i behov av att komma ut vid tre-tiden men jag somnade om. Hade glömt ställa klockan fast vaknade strax efter halvåtta ändå. Ut med hundarna, det blev i alla fall sjuttonhundra steg.

Dagens frukost var återigen omelett, denna gång med lök och bacon. Jag tycker ju omelett är gott så det slinker ner!

Glömde förstås mäta och väga mig innan frukost, så vågen pekade bara på minus 2 hg...och måttbandet var lika som igår! Nej, jag tror inte jag ska gå ner tio kg på en natt, men man kunde ju hoppas!

Idag skulle jag behöva slita mig ifrån datorn och göra något...bröd måste bakas (resten av familjen som sagt och jag tycker ju om att baka även om jag inte får äta det just nu och tänker att jag ska göra det nu när jag ändå är arbetslös), jag gör ett jättegott ”spisbröd” som jag faktiskt bakar på spisens plattor. Sonen älskar det. Eller kanske blir det vanliga hålkakor som gräddas i ugnen? Det är i princip samma ingredienser.

Syrummet borde jag också gå in i. Här tänker jag förstås att jag ska bli smalare och då borde jag vänta med att sy?

Som vanligt skulle golven behöva en omgång av dammsugaren. Ingen ursäkt.

Och det ligger några jobb på mitt skrivbord som jag borde söka trots att de inte är intressanta. Ingen ursäkt här heller.

Tror jag börjar med brödet.

Förut på den tiden när jag hade jobb...och jag hade en ledig dag som jag kände att jag ”slöade” bort; då brukade jag alltid dra igång ett bak, enkelt för mig, men tänk er själva när det luktar nybakat i huset när resten av familjen kommer hem, då tror de man varit väldigt aktiv!

Så jag börjar med brödet!

måndag 24 augusti 2009

Surt

Jag gillar att baka. Ahh, jag är till och med ganska duktig på att baka. (Det är inte ofta jag erkänner att jag är bra på något!) Jag tror faktiskt att jag är en naturbegåvning! Det här skulle jag ha förstått för länge sedan och jag skulle ha blivit en hängiven och duktig bagare. (Vi pratar bröd, inte kakor.) Nu blev det inte så...därför får jag fortsätta med mitt hembageri.

Nu har jag satt två surdegar; de ska vara klara om fem dagar, förutsatt att allt går som det ska. Det ska pysslas en del med dem, de ska matas och röras. Har gjort dem bara med mjöl och vatten, man kan annars tilllsätta lite honung för att få igång den, men jag provar utan nu. En är med rågmjöl (ekologiskt!), det är ofta det vanligaste, men den andra är på vetemjöl (ekologiskt!). Jag har gjort det någon gång för typ hundra år sedan och vet att det funkar. Om det är GI-vänligt med vetesurdeg har jag ingen aning om, antagligen inte, men familjen består ju av fler än mig. Som inte behöver banta.

Som tur är har jag en assistent som hjälper mig när det är dags för utbak; Bosch heter den. Mycket starkare armar än vad jag har!

Om någon vill göra surdeg med mig ska ni få receptet. (Visst ska det vara så med bloggar, recept och bilder?) Den noggranne väger mjölet, men jag brukar få det fungera ändå.

Rågsurdeg:
Dag 1: 100 g grovt rågmjöl (1 ¾ dl) och 2 dl ljummet vatten. Blanda i en bunke, täck med plastfilm och låt stå i rumsvarmt utrymme i 3 dagar. Rör om en gång per dag.

Dag 4: 200 g grovt rågmjöl (3 ½ dl) och 2 dl ljummet vatten. Blanda med den första degen, täck och låt stå ytterligare ett dygn..

Dag 5: Nu ska den vara klar! I kylskåpet klarar den sig fem dagar. Ta ut surdegen ett dygn innan du ska baka.

(Var femte dag behöver den ny näring, jag sa ju att det var lite pyssel...Ta bort hälften (baka kanske?), tillsätt 1 dl rågmjöl och 1 dl vatten till den sparade halvan så det blir en tjock smet. Ställ den i kylen igen. Osv. Osv.)

Så när man bakar med surdeg då får man baka hela tiden...Men gott blir det!

Nu har vi ätit middag, jag tyckte fisken var så där, övriga familjen sa att det var jättegott! De fick potatis till och kunde ju äta bröd...saknar lite ”krisp” att tugga på, faktiskt. (Vet ni, jag skulle kunna döda för en påse Polly! Så det så! Men jag ska inte...)

Det är som att sluta röka antar jag, just nu kan jag inte tänka på annat än godis och gott nybakt vitt bröd...

Vi åt lite senare för vi väntade på dottern, hon syr in en bröllopsklänning på min maskin (inte hennes bröllop), och jag skulle gå ut med hundarna innan In treatment och det tog sådan tid att när jag kom in igen var klockan redan kvart över och det hade börjat. Sur! Då ser jag det på lördag istället. För nu vill jag inte missa nåt...Maken ska jobba över då så jag är själv på dagen (ja, nästan...sonen är instängd i källaren eftersom vi inte kan ha dörren till trappen öppen för gammhunden kan inte gå i den.)

Så det får bli CSI klockan tjugoett istället. Åter en dag utan något vettigt gjort. Håhå jaja.

Start

Då var jag alltså igång...

Bara därför hade jag en kan-inte-sova-natt...vaknade vid halv fyra och var – tro det eller ej – hungrig! Kurr, kurr i hela magen och omöjligt att somna om...det gjorde jag ju förstås sedan strax innan det var dags att gå upp.

Promenaden med hundarna blev därför något senare än jag tänkt...men ostomeletten (frukost dag 1) smakade fint efteråt! Lunchen däremot var inte så värst god, biff med chili och vitlök, broccoli och paprika i en slags wok, blev för lite smak på den. Men jag åt upp allt! Till middag blir det kokt fisk och grönsaker. Idag får jag äta oliver som mellanmål! (Alltså, jag tänkte ta de ikväll till In treatment...)

Ska dricka minst 8 glas vatten...så jag har ställt upp åtta glas på en bricka och tar bort ett för varje jag druckit...Springer på toa!

Har mätt och vägt in mig på mitt GI viktkoll och ska så göra varje dag. Oj, oj, undra om det kommer att gå ner? (The pessimist has spoken)

Har tittat på lite platsannonser – inte mycket jag vill söka! - men ska försöka slänga iväg två i alla fall. Jag måste träna på det, jag inser att det är viktigt. (Jag gör det, verkligen, men det känns så märkligt alltihopa, fortfarande, och jag förtränger det ännu...tycker jag det är lättast så? Hmmm, kanske.)

Har cyklat (jajamänsan!) till affären och handlat. Makrill i tomatsås och tonfisk i vatten – inga favoriter! - men det ingår liksom i dieten...

Var ute en runda med hundarna innan affären. Fel: jag var ute med djuren, för katten hängde på... Gammhunden går och gör lite som hon vill, helt plötsligt satte hon sig ner och ville inte gå mer! Och när jag väl fick henne att stå (hon satt mitt på vägen...) då styrde hon kosan tillbaks hem! Hon är rolig! Vår hund förstår inte riktigt vad som händer. (Måste se kul ut, jag med två hundar som går åt var sitt håll i sina koppel och så en katt som springer mellan!)

Innan jag börjar med middagen ska jag sätta en surdeg; borde ha den klar lagom till jag får äta bröd igen!

söndag 23 augusti 2009

Snart...och lite till

Nu har jag börjat förberedelserna för mitt nya liv! Vilket innebär att jag har gått igenom matsedlar i mitt GI viktkoll-program, skrivit ut inköpslistor och skrivit ut recept.

I en vecka ska jag köra rivstart, om jag får det att fungera (svälter kanske ihjäl?) kanske jag tar en vecka till eller går över till nystart. Man ska inte köra rivstart mer än två veckor. I rivstart får man inte äta bröd, mjöl, bönor, ris, pasta, flingor eller potatis. Och helst ingen alkohol...

Behöver promenera lite som komplement till dieten; får göra det utan hundarna, då gammhunden är allt annat än rask! Ska också låtsas att jag är utan bil, så när jag handlar ska jag ta cykel (eller buss om det regnar!). Mera röra på mig alltså.

Vi får väl se hur det går. Jag är ju ingen bantningsvan person men har börjat och slutat banta vid något annat tillfälle. Det är svårt när man lätt blir hungrig!

Därför säger jag Lycka Till åt mig själv inför morgondagens prövningar. :)

Igår blev det en trevlig kväll på söder. Först middagen på Greken på hörnet – gott, gott! Sedan dök J och L upp så vi kunde fortsätta på Bishop Arms till de stängde. Lagom trött i morse, men uppe ganska tidigt ändå!

Ikväll ska vi grilla, jag ska strax cykla (japp!) iväg och handla middagsmat och GI-frukost och lunch inför morgondagen.

Nu ska jag berätta en annan sak. Eller förklara. Sitter och skriver, allt är lugnt. Sedan känner jag värmen. Ingen kärleksvärme utan en annan k-värme. Klimakterievärme. Vips så är fingertopparna alldeles klibbiga och fastnar på tangenterna och musen går inte att röra vid (datormusen!!!). Det är bara ta ett djupt andetag, luta sig bakåt och vänta till det gått över. Och sedan är allt som vanligt igen.

Jag har inte värsta besvären, men i tre år nu har jag svallat, svettats och frusit lite om vart annat ett par gånger om dagen. Och natten. Vad har vi kvinnor egentligen gjort för att förtjäna detta? I runt trettio-fyrtio år så tvingas vi blöda en gång i månaden och om vi inte gör det så är vi kanske gravida och då ska vi förda med smärta.

Ja, jag vet, Eva och äpplet...Adam, då? Hur kom han egentligen undan straff?

lördag 22 augusti 2009

Regn

Vaknar av regnet mot rutan...vill inte gå upp! Ligger och väntar en stund på att det ska sluta, jag ska ju ut med hundarna! De har antagligen inget emot att bli blöta, men det har jag! Well, well, upp kommer jag och gräver fram ett regnställ; gissningsvis femton, tjugo år gammalt. Ni förstår säkert vad jag ska säga – tjohoo, vad tajta brallorna var! Knappt jag fick ned bajspåsarna i de regnsäkra fickorna, men vad ska man göra?

Även gammhunden har lärt sig att när jag tar fram gympadojorna så är det utgång, de blev som galna båda två...tänk att det är så kul att gå ut?!

Regnet öste ner...mina röda sidenband hängde kvar och blöt var stigen. Gammhunden blev lite uppspelt och rullade och frustade i blåbärsriset, hon blev alldeles fläckig. Vår hund tittade på henne och sedan på mig som om hon undrade vad som flög i tanten!

Nu är det fem timmar sedan vi kom in och de är fortfarande fuktiga och det luktar blöt ull i hela huset...

Så fick jag ett ryck och tog fram dammsugaren och städade syrummet och dammsög hall, kök och vardagsrum. Tänkte göra ett försök med sömnaden, men först kaffe.

Med kaffekoppen i hand sätter jag mig i soffan och slår på teven. Skulle jag inte gjort, för just då visas hela veckans In treatment-avsnitt...Japp, jag fastnade! (Dessutom upptäckte jag att det visas två avsnitt varje kväll hela veckan...)

Alltså, tidigare har jag läst om In treatment-fansens hyllning av serien, och nu, nu är jag så nära fast som man kan bli!

Ikväll blir det middag på restaurang med barnen och deras respektive. Vi ska äta på Greken på hörnet, de har fantastiskt god grekmat. Det har slutat regna och klarnat upp lite men jag vet inte vad jag ska ta på mig...Byxor eller klänning? Klänning, då blir det leggings under (strumpbyxor? Nej!) men blir det svarta måste jag sy upp dem! Det blir nog klänning...och då får jag ju använda symaskinen lite idag!

fredag 21 augusti 2009

Lite av varje

Så har jag lyckats få ytterligare en dag att passera utan att egentligen göra något...så här kan jag inte fortsätta! Jag har ju faktiskt saker att göra: sy, baka (sådant jag gillar), tvätta (ok det gör jag av bara farten), städa (hmm), leta jobb (men det har jag gjort idag!), ja, det finns tusen saker att sysselsätta sig med istället för att bara sitta och trycka på datorn, sova, se på teve och bläddra i tyg/sytidningar. Skärpning!

I dag tog jag på mig ett par leggings jag nyligen köpt. Och eftersom jag är lite...bred?...så köpte jag ett par i st 44-46. Det är ju så här (tycker jag) att om man har säg st 42, då går det inte köpa 40-42, för då får man knappt på sig paret utan att riva sönder dem och skulle man få upp dem (hela) så slutar de tio cm nedanför naveln och gör att magen först går in vid resåren och sväller ut över. Ser inte så snyggt ut om man råkar ha på sig en klänning som är följsam. Till exempel.

Men jag visste inte att en fyrtiofyra är hundraåttiofem cm lång? Och en fyrtiosexa en och nittio? Leggingsparet var lika jävla smala som alltid, men långa...Jag menar, jag är inte jättekort, når hundrasjuttio cm över havet. Det positiva är att de går upp till midjan – den riktiga – inte den som är under naveln (vad är det förresten för påhitt att midjan är där, under naveln?) men det negativa att de korvar sig: vid låren och både över och under knät!

Om jag ser mig runt på stan så tycker jag att de flesta tjockisarna är rätt korta faktiskt.

Eftersom maken är borta ikväll så har jag suttit framför teven. Först åt jag och sonen middag, sedan har jag fått välja teve alldeles själv!

Först såg jag In treatment – jag tycker den är så bra! Och Gabriel Byrne som spelar terapeuten är riktig snygg! (Jag är nu femtio år och två dagar, jag får tycka att en femtioplussare är sexig! Härligt!) Men det går två avsnitt fem gånger i veckan, jiiz, inte ens jag hinner med!

Sedan såg jag Ciderhusreglerna, den hade jag inte sett, och den tyckte jag om. Så nu, efter kvällspromenaden med hundarna är det väl dags gå och sova. Jag har sex kokböcker att titta i och några sytidningar att bläddra i...toppen som kvällslektyr!

Hundliv

Vilket härligt augustiväder vi har! Synd att det blåser lite.

Igår kväll tog jag och maken en promenad med båda hundarna, vår lånehund är ju gammal och orkar inte med så mycket klättring och spring (som vår ”valp”...). Så jag som gärna vill gå lite i skogen så ”valpen” får springa blev guidad i en liten skogsdunge man kan gå igenom. Där hängde jag upp röda sidenband...

Jag har nämligen fruktansvärt dåligt lokalsinne. En gång gick jag vilse i den lilla skogsdungen. Vilse och vilse...det är hus runt ikring, men jag tyckte det var så pinsamt om jag skulle behöva klättra över ett staket och gå över en tomt för att hitta ut på vägen igen...Till slut hittade jag ut och vid det laget var både jag och hunden förvirrade.

Så nu hänger det röda sidenband i träden så jag och de två hundarna kan gå där. Hoppas ingen tar bort dem...

Helt lätt att gå med två hundar i koppel på våra småvägar är det inte. Min hund ska vara först och dra (hon kan ju inte låta gammelhunden ta täten!) och gammelhunden går som hon vill, kors och tvärs över vägarna och fattar inte alls att jag vill hon ska gå på samma sida som mig.

I går kväll lagade jag en kyckliggryta med inspiration från en italiensk kokbok (present!), tomater och morötter och lök och vitlök. Maken och sonen tyckte det var mycket gott!

Ikväll är maken borta på kurs, kommer hem i morgon eftermiddag, så det blir bara jag och sonen. Så jag gör sonens favorit, strimlad lövbiff, champinjoner och grädde till pasta.

Skulle behöva dammsuga (två hundar som går efter mig så fort jag flyttar på mig – det blir dammigt!), jobbigt! Egentligen vill jag in i syrummet men var är inspirationen??? Har faktiskt en massa idéer men de kommer inte ut genom fingrarna.

En blus i det resterande klänningstyget, byxor i det röda (kan ju inte sy byxor nu med den här häcken! Monkan, din häck kommer att förbli så om du inte gör något åt det!), en blus i det blommiga och gula, nya t-tröjor i några snygga tyger, en höstkappa i det grå tyget (borde sys nu, innan hösten) och massor av annat!

Vilket samtidigt påminner mig om mitt nya liv som ska börja på måndag! Diet-livet. Har ju tänkt köra GI-kost och börja träna. Och just nu skulle jag vilja ha en påse godis.

Nåväl, jag äter lunch istället.

torsdag 20 augusti 2009

Mogen

I morse slog jag upp ögonen och var trött men nöjd. Sängen var som alltid skönast (varför är det så? Varför kan inte sängen vara lika skön på kvällen och kroppen lika trött? Jag fattar det inte.) Jag drog mig ett tag, tvingade mig upp, tog på mig min t-shirt som det står ”jag 27” på och gick en lååångpromenad med hunden.

Så började jag min dag som femtio. År. Hmmm...

Gårdagen var en solig sensommardag, jag stökade i köket hela dagen, utom för ett välbehövligt lunchavbrott, när min fd arbetskamrat J dök upp med blommor, vin och örhängen.

Jag bakade kolakakor, chokladsnittar och jitterbuggare. Morotskaka, toscakaka och moccarutor. Gjorde mozzarellafyllda (buffel!) cocktailtomater, skagenrullar och fetaost- och spenatfyllda fillodegsbitar (där som vanligt fyllningen läckte...ska aldrig mer göra sådana. Synd för de är så goda.) Jag bakade dinkelbröd som det fanns italiensk korv till.

Jag hade köpt för lite bubbel. Tur det var onsdag och folk skulle upp och jobba! (Eller otur för de som kunde stanna...)

Maken (och yngste sonen) hade ställt upp partytälten och vi dukade under dem. Jag kitchade lite...spetsdukar och rosa assietter som blänkte, och rosa tårtpapper. Tyvärr är inte det min bästa sida, dekorationer och sådant. Skulle gärna vilja vara bättre på det!

Och jag fick jättemycket fina presenter!

Kokböcker, viner, smycken och badrumsattiraljer. Och spa-behandling! Toppen, toppen,toppen! Och en leopardkeps och en leopardponcho och en leopardväska! Hehe, och jag tyckte jag passade i kepsen! Och väskan var så ruskigt ful att jag nog ska använda den...och ponchon syr jag kanske en kjol av!

Idag har jag haft lunchgäster, bjudit på heta tigerräkor, och fått en gammal underbar hund...som jag ska passa i två veckor när C och C är på semester.

Måste börja tänka på framtiden nu när första september närmar sig med stormsteg...Jag vet att jag låter så förståndig, haha, men jag har ingen ork riktigt med det. Tanken får mig trött. J a g m å s t e r y c k a u p p m i g !!!

Nog om det. (Som vanligt: Jag gör det i morgon...)

Innan dess ska jag planera middag och leta inspiration i syrummet!

I morgon är det en ny dag. Då blir jag femtio år och två dagar. Skit också!

måndag 17 augusti 2009

Så var det ny vecka...

Tänk att jag har så mycket att göra på helgerna att jag inte hinner skriva i bloggen! Underbart!

Fredagen var lite besvärlig, fick en kunde-inte-sova-natt, så jag var lite trött, men lyckades i alla fall gå ut med hunden, storstäda, handla och laga middag. Ja, maken grillade (och dammsög), men jag gjorde det andra.

La mig tidigt på fredagskvällen och lyckades sova en låååång natt.

Lördagen var lite hektisk, jag och C var i Forum och fixade födelsedagskort och tofflor till jubilaren, sedan sydde jag klart klänningen - jag är väldigt nöjd med den! - och sedan slängde jag ihop lite snacks och duschade och sedan kom ”förfestgästerna”. Vi gjorde ett snyggt paket och vädret var sådant att vi kunde sitta ute. Förbeställt taxi och sedan iväg till festen! Swiss, bara, så hade lördagen gått!

Söndagen blev ett litet kapitel för sig – trött, trött och mestadels i soffan framför teven...och den hemska pizzan till middagen...(jag borde inte få klaga på att jag är tjock, ni ser ju vad jag äter!)

Sov dessutom illa i natt med...men nu är jag i alla fall till slut uppe!

På onsdag är det ju dags för mig att bli mogen och lite folk kommer nog så jag måste planera lite kak-bak och snitt-tillverkning. Det ska jag ha: snittar och mousserande och kakor och kaffe.

Har anmält mig och dottern till en hatt-tillverkningskurs i höst. Lite dyrt, men något att se fram emot!

torsdag 13 augusti 2009

Kypare, klänning och tv

Jag missade att berätta en ganska rolig sak som hände då när vi åt lunch på båten, Gustavsberg VII. Kyparen var lite äldre (femtitvå?) och aningen svårflörtad, vi hörde honom sucka flera gånger... Till kaffet ville vi ha bara en liten chokladbit, inte en sådan stor efterrätt. Vi frågade om det fanns något litet men han svarade att nej tyvärr, men kanske hade kiosken. Kanske en negerboll?

Vi tackade nej. (Jag är väldigt politiskt korrekt där...) Ha, så vi tog en liten whisky till kaffet istället!

Mitt klänningsprojekt är nästan klart. Hade kunnat var klart om det inte var för att jag måste sprätta och sy om lite vid urringningen. Men jag tror den blir ganska bra, jag lade veck istället för rynk under bysten, tror det ser lite slankare ut. Och jag klippte den lite längre än jag tänkt från början, hade tänkt knäkort först, men tror jag ska behålla längden.

Ikväll var det ju Ernst sista program! Jag kan inte låta bli tycka om honom. Det blir så fint och han känns så äkta...och ärlig. Han verkligen vill att vi ska kunna känna lukten av skogen eller kräftmarinaden. (Det måste jag prova, jag som inte är någon äkta kräftälskare!) Och jag har någon gång gjort en liknande variant av brödet, fast man gör som när man bakar vetebullar och lägger de i bullformar.

Var tvungen se höstpremiären (höst?) av CSI Miami för jag orkade inte lyfta från soffan, hmmm, men jag gillar LasVegas och New York bättre.

Hamnade en kväll framför In treatment, en serie som går både på svt och canal plus; hade aldrig sett det tidigare, det var jättebra! Som om jag skulle behöva en serie till att följa...

För övrigt så har jag inte lust att betala ytterligare ett bröllop. Kan inte systrarna ha dubbelbröllop? Det är väl samma gäster som ska dit?

Båtfärd, vin och sömnad

Igår hade jag och C en väldigt trevlig dag. Först så åkte vi till Gustavsbergs hamn, samtidigt som molnen sprack upp och solen tittade fram. Där klev vi på en skärgårdsbåt som heter Gustavsberg VII och åt lunch (båten låg vid brygga), vi åt halstrad gös med pepparrot, ägg och brynt smör. Gissa om det var gott. Till det vräkte vi oss med en flaska rödvin och det passade faktiskt bra till gösen! Sedan åkte båten iväg till Nybrokajen, en resa på drygt en och en halv timme; långsam färd genom den trånga innerskärgården, det är en vacker färdväg!

Väl framme i stan så tog vi oss till St:Eriksplan via buss och till fots, sedan letade vi i kanske fyrtiofem minuter innan vi till slut hittade mc-butiken. Varmt och soligt hela tiden. Svettigt och klibbigt för två fyrtionioåringar som svettas utan sol...Väl där så blev det ett par glasögon och ett presentkort; inte lätt köpa saker till den som har allt...

Sedan tog vi bussen hela vägen till Slussen och gick med bestämda steg till Blå dörren och återupptog vindrickandet. Först kunde vi sitta ute, men när det kom några regndroppar flyttade vi in. Det blev en riktig snack-kväll, ett antal vinglas och hemma vid halvett.

Seg i morse...sov länge...släpat mig ut med hunden...ätit lunch (varma mackor – GI?), klippt ut en klänning i mitt röda tyg. Det är sladdrigt...tog skrivpaus!

Har inte sökt ett enda jobb idag. Jag glömmer bort det ibland...

Klänningen jag ska sy blir utan ärmar och lite v-ringad omlott, lätt rynkad under bysten. Hoppas att modellen blir bra – jag gör en klänning från ett top-mönster – och döljer lite mage...Tyget är fläckvis rött, med rosor, zebra och giraffmönster fast i rött...(det är jättesnyggt, svårt att beskriva. Men det är Monkan.)

Bäst att jag återgår till den, hihi, den ska ju användas på lördag!

Men jag kom att tänka på en annan sak – Blondinbella – hennes blogg är tydligen inte lika vinstgivande som hon påstått. Hon har ”bara” tjänat sju tusen i månaden...nyss fyllda arton eller? Och dessutom är den skitdålig...det är fascinerande att folk ids läsa den. Nu är jag ingen blondinbellaexpert, har bara läst den en gång och den var torftig både i språk och innehåll. Å andra sidan är jag bra på att med mycket text skriva om lite innehåll! Hihi!

Sjutusen i månaden som extrapeng skulle jag inte säga nej till...men hon har runt femhundratusen besökare under en vecka (jizeez! 538713, besök per IP-adress och timme senaste 7 dygnen...). Jag lyckas inte ens hitta hur många besökare jag har i min blogg (teknisk idiot, det måste ju gå se?)...å andra sidan är det inte många som fått adressen...men ni som läser (en eller två?) sprid den gärna!

Nu ska jag gå tillbaks till sömnaden!

tisdag 11 augusti 2009

Ja!

Idag har jag (håll i er nu!) skrivit in mig på arbetsförmedlingen! Och fått de papper som ska skickas in till a-kassan inklusive ett arbetsgivarintyg på ett antal sidor som ska fyllas i av arbetsgivaren, han kommer sucka...Ha! Jag har inte sparkat någon, stå för vad du gjort! (Skadeglädjen den enda sanna...)

Ett snabbt besök, väntade kanske tio minuter innan jag fick prata med en handläggare. Jag hade ju skrivit in mig via internet så hon kunde plocka fram det och sedan har vi gjort ett sorts ”avtal” för mitt arbetssökeri. Håhåjaja. Men eftersom jag tekniskt inte blir arbetslös förrän första september så blir min första redovosning av vad jag sökt nittonde oktober. Självklart återstår det lite mera papper innan allt är klart men jag känner mig nöjd!

Mindre nöjd är jag med att man måste söka även deltidsjobb – varför? Någon större lust att jobba arton timmar i veckan på obekväm arbetstid har faktiskt inte jag – det gjorde jag när barnen var små och då var det ett eget val. Det är inte alls så att jag vill vara arbetslös men jag vill faktiskt inte ha vad som helst...och med det låter jag väl som en bortskämd snorunge...men jag vill välja! Man kanske inte får vara kräsen nu? Hmmm...det är jag ialla fall! (Nu ska ni få höra: jag skulle kunna jobba deltid på bekväm arbetstid, ett tag i alla fall...) Jag är sååå trött på att jobba kvällar och helger. Inte bara trött på utan av också.

Monkan, som om du tror att du ska få ett jobb? Skärp dig!

Nu står en köttfärssås och puttrar på spisen, det blir vår middag med spaghetti och en tomat- och löksallad. Fullkornsspaghetti. Måste ta fram lite av brödet jag bakade igår, det blev sååå gott. Jag brukar baka gott bröd, faktiskt! men nu blev det kanon!

Att matlagningen redan pågår är för att det blir tidig middag, vi ska iväg och fixa den där ringen som jag ska få i present nästa vecka. Jag är inte jättehungrig (inte?) vräkte mig med sushi vid ett-tiden. Sushi är min absoluta favorit alla kategorier, jag skulle lätt kunna äta det varje dag. Ju oftare jag äter det desto mer sugen blir jag.

Och mat, mat, ger ju vikt upp, vikt upp. Skulle ta på mig ett par byxor jag köpte för mindre två månader sedan, det är tryckknappar i linningen, det gick inte, de sprätte upp hela tiden...först fattade jag inte, sen blev jag förbannad! Så nu har jag ett par andra byxor – lika snäva, tamigfan – men i alla fall med knapp och knapphål...Det här berättar jag så ni ska förstå att jag inte skojar när jag säger att jag blir tjockare och tjockare. Det här går inte, jag måste, verkligen måste, ta itu med det.

Tjugofjärde augusti ska jag börja. Jag lovar.

måndag 10 augusti 2009

Jobbsök?

Hmm, nu skäms jag lite...har inte hunnit ut till arbetsförmedlingen idag, jag som lovade! Det tog tid att skriva in sig via nätet och papper som skulle letas fram och hej och hå! Å andra sidan hittade jag faktiskt ett jobb och jag skickade iväg en ansökan omgående. Alltid någe...

Åt sedan en sopplunch och skulle precis sätta på kaffe när C ringde och frågade om jag vill följa med henne och barnbarnet och fika och då var jag inte svårövertalad. Det är ju varmt ute men ingen direkt sol.

Middagen idag blev kycklinglever med äpple och curry och ris – vi tycker om lever i vår familj!

Helgen tillbringades ju till största delen på badstranden (jag känner mig brun! Hurra!) i brassestolen. Har läst en bok men faktum är att halva nöjet är att i smyg titta på alla andra som ligger på stranden...

En sak som jag undrar är varför så många äldre har sina gamla badkläder på sig? Om man bortser från modeaspekten så har de ju använts i tjugo, trettio år och därmed tappat all spänst och elastiscitet (här skulle jag förlora stavningstävlingen. Hjärnsläpp igen. Jag är egentligen bra på att stava.) Min dotter har fått lova mig att stoppa mig om jag försöker sätta på mig gamla bikinis när jag blir gammal, måtte hon hålla det löftet!

Sedan är det ju alltid intressant att iaktta hur familjerna har delat upp sina roller – det är förvånansvärt många pappor som tvingas vara badvakt åt sina små medan mammorna solar, för att i vilket obevakat ögonblick som helst rätta pappan för att de ”gör fel”.

Pappa badar dottern. Hon måste vara i vattenstolen säger mamma. Barnet vill inte – hon vill plumsa. Mamma måste visa. Barnet gråter. Vill inte vara i vattenstolen (den var hemsk, full förståelse för det lilla barnet). Barnet vill plumsa. Mamma blir sur och går ut och badar själv och går sedan tillbaks till filten. Nu får barnet plumsa med pappa.

Sådant tycker jag är spännande. Well, well kanske säger det mer om mig än om föräldrarna...Jag brukar också sitta och kisa bakom solglasögonen och försöka lista ut varför hon har en yngre man, om de är gifta eller om de...eller om hon har silikontuttar...eller varför han har så otäckt små badbyxor...och fascineras över hur feta en del är...och tusen andra saker...till dess jag somnar. Man har ju inte roligare än man gör sig...

Och apropå feta så fortsätter mina hekton stadigt uppåt, uppåt, och jag vill inte ställa mig på vågen, men en osynlig kraft tvingar mig och sedan blir jag sur för att jag tittade på displayen. Kanske är vågen fel? För att spä på min irritation över det märkliga fettet som sakta kryper runt min kropp så lusläser jag min GI-sida på nätet - viktkoll - och inser att jag måste ta itu med det. Förra omgången hånler åt mig och jag vet att jag måste starta om. Jag är snart värsta experten, jag vet exakt vad jag ska och inte ska äta men...visst skulle det vara gott med en kvällsmacka?

Undra om det är något bra på teve ikväll? Hmmm...brödet sköter sig ju själv i ugnen och jag är lite trött (Åhh, mina dagar är ju såååå ansträngande!) Det blir nog soffan!

I morgon ska jag gå till arbetsförmedlingen...

Strandliv

Tänk er: Man vaknar på lördagmorgon, det är i början av augusti och det är supersoligt och varmt ute. Då packar man för en dag på stranden. Släpper alla måsten och sedan ligger man i en brassestol och njuter i sex timmar. Och badar (sant!). Sedan på kvällen lagar man tomatgratinerad fetaost i ugnen, grillar lammkotletter som man serverar med nykokta rödbetor och getost. Och ugnsstekt färskpotatis i klyftor.

Sedan vaknar man på söndagmorgon och vädret är likadant. Då bestämmer man sig för en till stranddag – det kan ju vara säsongens sista! Till söndagsmiddagen grillar man lax (maken fick dem perfekta!), kokar färskpotatis och lagar en god vitvinssås. Skickar den mopedburna ungdomen att köpa glass med krossad choklad så det kan bli efterrätt också.

Vad händer då? Jo,man hinner inte sitta vid datorn...Och det kan väl bara vara nyttigt!?

Nu är det måndag förmiddag, hunden och jag har varit ute på vår långpromenad, jag har ätit gröt och satt en deg i kylen som ska bakas ut ikväll, bloggar nu. Sedan ska jag – tro det eller ej! - besöka arbetsförmedlingen idag. Måste ju ta itu med mitt förestående liv, jag vet!

Har tusen andra vardagsting jag måste ta itu med, inte bara städ, tvätt och disk...vi har ju bytt bank, så jag måste ordna med autogireringarna och lite annat tekniskt. (Jag tycker sådant här är skittråkigt och lika bra på att skjuta upp det som något annat...och sdan brukar det vara fixat i ett nafs!)

En femtioårsfest ska vi på på lördag och jag har ett jättesnyggt tyg som jag tänkte skulle bli en klänning, behöver först köpa till ett fodertyg.

Ha, nog har jag att göra alltid! Men först – jag lovar – arbetsförmedlingen!

fredag 7 augusti 2009

Fredag - igen

Fredag. Jag gillar fredagar. Har alltid önskat att jag jobbat måndag till fredag för att få känna fredagskänslan och få sova ut en stund på lördagmorgonen. Men jag har alltid jobbat kvällar och helger och dagar i ett enda virrvarr.

Men nu är jag arbetslös och kan sova sovmorgnar vilken dag somhelst. Det lyckades jag med i morse, somnade om efter klockan ringt. Vilket gjorde att min promenad med hunden blev försenad, vilket innebar att Glasan-stigen var full med barnfamiljer så hunden fick vara kopplad.

Nåväl. Sedan åt jag sen frukost, dukade ute på gräsmattan och lät träden skugga. Skönt. Sedan har jag suttit i bikini i solstolen och läst. Skönt.

Nu ska jag duscha av mig promenad- och solsvett, och åka och handla med C, vi ska äta där ikväll, vet inte menyn än, sedan ska vi antagligen ner till Långa raden och lyssna på musik och säkerligen dricka en Mythos (grekiskt öl, vi återskapar semester).

Efter handling och innan matlagning ska jag och C försöka komma på en dikt (vi har en förlaga) med roligheter att läsa upp nästa lördag när D har sin femtioårsfest. D och hans fru kommer med all sannolikhet vara med på kvällens middag, så vi måste fixa innan. I alla fall börja fixa...Förlagan är "ring klocka ring", ska se om våra huvuden fungerar i (den underbara") augustihettan.

torsdag 6 augusti 2009

Resa, norrlänningar, bad och sol

Reste från Pite onsdagseftermiddagen. Resdagar är alltid sega, tycker jag, även om själva åkandet går fort. Det blir som en slags väntan bara, väntan att få komma hem... Vi åkte från Pite halv fyra och var hemma i huset kvart i åtta, det var väl ganska bra jobbat? Flyg som avgick nästan i tid (en passagerare ville inte åka med, de fick leta bagaget. I bagageutrymmet. Märkligt.), arlanda express tåg som kom på en gång och ingen väntan på bussen hem. Skönt när det blir så.

Så det blev hämtpizza – igen – måste ge oss med pizzorna snart. Kan man skjuta upp till september med att börja ett nytt liv?

Ibland kan det kanske låta som att jag inte gillar Norrland. Så är det förstås inte, självklart gillar jag det! Ljuset, värmen (ofta!), snön. Till exempel. Men mest gillar jag den sköna öppenheten, ni vet, expediter i affärn som pratar med en, främmande människor som pratar med en, sådant som man aldrig tycker händer här. Utom idag.

På min morgonpromenad med hunden stötte jag på en karl som hade gått vilse. Så han frågar mig om vägen till Glasbrukssjön, han hade letat en genväg, som han trodde han kom ihåg från när han var här sist för ungefär tjugo år sedan. Han var på väg åt helt fel håll. Jag som var på väg till Glasan erbjöd honom att promenara med mig dit, och det gjorde han och vi gick och småpratade. Som i Norrland! (Så självklart var han född utanför Östersund.)

Precis när vi kom fram till Glasan, vid vändplanen, kommer en bil, stannar, och ur kliver en annan karl. Vi hälsar förstås (vi norrläningar, hehe) och han berättar att han hade vägen förbi och hade inte varit här sedan han var barn och ville så gärna se hur det såg ut. Så han frågade lite och jag blev värsta guiden, jag som har ett lokalsinne som en rullande ärta, typ...

Sedan när jag kom tillbaks hem från hundpromenaden, satte jag på kaffe och packade för Björkvik, för att åka och sola vid havsbandet med svägerskan. Där hade vi en varm, solig dag – jag badade två (2) gånger!!! Tjugo grader i vattnet, ha! Jag var i hela jag! Men där låg också en pappa med två små barn och han börjar prata med oss om allt möjligt precis som om han kände oss. Det hade kunnat varit Pite havsbad.

Idag åt vi pasta carbonara till middag. Det var gott. Och sedan såg vi Ernst. Oj, vad fint han gör. Han behåller husets själ. Hoppas vi gör det också när vi moderniserar. Fast å andra sidan har jag det hellre modernt.

tisdag 4 augusti 2009

Bilar

Tror att det var första gången i mitt liv jag besökte så många bilhandlarfirmor med så lite bilar...att hitta en begagnad småbil till mamma visar sig nog inte bli helt lätt...

Det är ganska spännande. Min mamma kan inte riktigt bestämma sig hur hon ska göra med bilen. Å ena sidan ser hon hög kostnad kontra hur lite, lite hon kör. Å andra sidan har hon svårt ge upp den frihet hon upplever bara av att ha en bil i garaget oavset hur lite, lite hon kör.
Hon bor mitt i stan, hon kan gå till Ica eller Konsum eller hela citykärnans utbud av materiella ting. Nittionio procent av hennes vänner och bekanta bor inom en km radie från hennes lägenhet. Hon tycker också om att cykla.

Vi åker runt och letar småbil (tanken var att hon skulle kunna provköra småbilar för att hitta en modell och typ som passar henne även om hon kanske köper privat), utbudet är lågt. Hon provkör faktiskt en Polo. Bilförsäljarna är ett under av vänlighet, hon erbjuds provkörningar, de letar på nätet, de drar ut info åt henne, osv. Och mamma avslutar i princip varje besök med: jaa, egentligen så behöver jag ju ingen bil...Bilhandlarna blir lite långa i ansiktet och jag och maken ler lite undvikande...

Vi hann också med att besöka minneslunden där pappas aska är utströdd. Jag upplever alltid minneslundar som väldigt fina platser för minnen och eftertanke; jag vill finnas i en sådan när jag är borta.

Slutligen fick jag äta min pitefavorit till lunch: parisare...det är inte en köttfärsbiff med ägg, utan en stor skiva ”falu”korv, grillad mellan två hamburgerbröd. Jag tar alltid stark senap och rå lök som enda tillbehör och i sin enkelhet är det den godaste korv jag äter! (Man kan få parisare vid Slussen också, men det hör liksom Pite till...)

Och apropå mat...Vi hade bestämt oss för att gå ut och äta på kvällen, vädret var fantastiskt och det finns en restaurang inte långt från mamma nere vid vattnet som heter Sjöbodan och där vi har ätit väldigt gott andra somrar.

Andra somrar men inte i sommar...Nu tror ni säkert att jag är väldigt kräsen av mej, hihi, men faktum är att jag gärna går ut och äter och jag kan vara minst lika nöjd av enkel mat på lite billigare ställen som på exklusiva ställen. Faktiskt är det ju så att jag oftare äter på enkla ställen, man har ju inte begränsat med pengar!

Nu hade de en sommarmeny på detta ställe, egetligen var det inget som direkt lockade, men till slut bestämde sig jag och mamma för räkor med vitlöksbröd och aioli (jag vet att det är räkor som varit frysta, färska räkor en måndag så högt upp finns inte, fel kust och för långt avstånd och för dyrt) och maken bestämmer sig för tunna revben och cole slow (hmm,hur stavas det? Hjärnsläpp.)

Revbenen är slut. (Nej, vänta, det börjar med att bordet är jättedammigt och kyparen ställer fram bestick utan att torka av, så vi får be om det. Kyparen säger: javisst men det blir snart dammigt igen från vägen. Oops.) Maken gör en snabbändring till kyckling istället.

Vi tar varsitt glas vin; självklart är det annan sort än det i listan...Vi hör sällskapet bredvid ha liknande problem: tyvärr det är slut, tyvärr, tyvärr...

Vi får varsin stor skål med räkor, det är jättemycket. Vitlöksbrödet är varmt och doftar gott, aiolin lite för grön. Skalar en räka, drar den igenom aiolin och den är totalt, totalt osalt. Inte aiolin men räkan. Mamma gör lika, totalt osalt. Det kan normalt vara lite svårt att avgöra för både mig och min mamma – vi är saltomaner. Maken får en räka. Finns icket ett saltkorn på sen stackars räkan. Vi gör en avvägning; kyparen är själv, det är visserligen långt ifrån fullsatt – tror vi tycker lite synd om honom? - vi beslutar oss för att skala och salta...

Som ni förstår har jag ätit godare räkor. Till slut långt efter vi ätit kommer kyparen och dukar av. Och jag, jag måste ju säga till: nu har jag ätit, jag är mätt, men jag måste få säga att räkorna var väldigt, väldigt osalta. Och den stackars kyparen svarar. Hä bli ju schå, dom ä ju köppes...(översättning: Så blir det, de är ju köpta.) Vad svarar man? Att hoppsan, jag trodde ni fiskat dem? Stulit dem?

(Jag misstänker att de var tinade i vatten? Kan det vara möjligt?)

Vi gjorde ett avslut i den ljumma sommarkvällen med en Irish coffee på Stadt. Där hade de slut på växel. Nåja. Och vi skrattade till slut ganska gott åt våra”köppes”-räkor.

Idag har vi bestämt oss för att laga lyxmat själva! Vi åkte iväg till ett litet Ica, där de saluför hängmörat kött. Så ikväll ska vi laga till entrecote med potatis och en matig grönsallad, jag ska göra rödvinssås. Vi ska vräka oss med gravlax till förrätt och norrlandsgubbar till efterrätt!

Vi har varit och fikat hos M och S idag med mamma och M:s mamma var där också. M hade gjort gräddtårta! Det var jättegott. Hon har fått en ny medicin, eller tillbaka en medicin, och mådde relativt bra. Skönt. Tyvärr så blev de ju tvungna ställa in sin Göteborgsresa. Vi satt ute i solen såklart, det har väl varit ett underbart väder de här dagarna!

Tillbaks till stan så gick vi ner i city och köpte mjukglass och satt en stund och tittade på foppatofflor och rullatorer. Jag gick en vända i en affär och fyndade mig ett par svarta linnebyxor från Mexx som satt jättebra – fick inga valkar över linningen, hur gick det till? - hundrasjuttionio kronor kostade de, nedsatta med sjuttio procent. Gillar sånt.

Nu ska jag avsluta här och ägna mig åt matlagning.

söndag 2 augusti 2009

En dag i ljuset

Oj, oj, igår hann jag inte skriva!


Lördagskvällens klassfest var väldigt trevlig, det var hemskt kul att återse sina forna klasskamrater, av tjugonio stycken saknades tio, en tyvärr död, några kunde inte komma men hälsade, och slutligen var det några som inte hört av sig... Det var tipspromenad runt tjärn (som för övrigt jag tillsammans med L vann – jag har den fulaste ren man kan tänka sig med hem – ska bli mitt och hennes vandringspris, hihi), det bjöds på öl och cider (jag som älskar godisgodis tycker att cider är på tok för sött...!), det togs gruppfoto och sedan kunde vi hugga in på buffén.


Jag som arbetat med catering, mat och bufféer är antagligen den kräsnaste och petigaste person vad gäller sådant...och om denna klassfestsvariantbuffé så kan jag bara säga: slätstruken. Grönsallad, potatissallad, pastasallad, kycklingben, rostbiff, tunnbrödsrullar, ägg-med-räkor, paj och som varmrätt kassler med potatisgratäng och trepepparsås. Kom igen! Vem äter (bjuder på?) kassler idag? Men oavsett vad man tycker om kassler, så var det inga smaker om man bortser från trepepparsåsen som smakade peppar... (nu när jag skriver så tänker jag sjuttiotal, kanske var det meningen det skulle vara så? Nja...) Och till kunde man förutom läsk och vatten köpa öl, (obligatorisk) cider eller vin. Enhetspris på femtio kronor (dyrt säger jag) förutom en sexa whisky som gick på sextio spänn! Hehe, velkoomen te pite!


Bortsett från min lite kritiska synpunkt på buffén så säger jag som jag alltid gör sådana gånger: det viktiga är ju att vi får träffas!


Märkligt också: där är vi alla gamla klasskamrater, vi ska fylla femtio, och vi är oss alla så lika från småskolan. Klart vi har växt upp, vi har gift oss, fått barn, vi är singlar, vi är barnlösa, vi är separerade, vi har flyttat, vi har nya erfarenheter, men vad lika vi är oss! På samma gång fascinerande som skrämmande!


Igår, söndag vaknade vi upp till en fantastisk sommarmorgon, varmt och sol som sakta bryter igenom. Jag tycker om att vara i Piteå när det är varm sommar! Mamma kom och hämtade på förmiddagen,vi åkte hem till (varm) lägenhet och drack mer kaffe... Sedan promenerade jag och maken till L för att dricka mer kaffe och träffa henne och hennes man och äta jättegod rabarberpaj!



Det är två klasskamrater som jag har kontakt med, mest är det förstås M, men även L försöker jag träffa när jag är här. Och nu har vi faktiskt bytt e-postadresser! (Jag och M chattar ju på fejjan...) Vi satt i L:s soliga trädgård hela långa sköna eftermiddagen, innan vi promenerade hem till mamma.


Hos mamma fick vi rester...och till skillnad från buffén ovan så kan min mamma laga mat!
Sillsallad (den klassiska pite-varianten!), gravad lax, inlagd sill, fyllda ägg (de var jag skyldig till), skinka och så Janssons förstås! Vi döpte den buffén till Sommarmat! (Eftersom det var sommar, kunde ju ha varit jul eller påsk också, hihi, men vad gör det när det är så gott!)


I går kväll satt vi länge på balkongen, underbar norrlandskväll! Ljust, ljummet och myggfritt!


Vaknade tidigt i morse, smög upp och började skriva...nu har klockan hunnit bli halv åtta, temperaturen ute har redan passerat tjugo grader!
På dagens agenda står att åka runt och titta på bil som skulle kunna passa mamma, om hon vill köpa mindre bil. Eller om hon ska strunta i bil. Eller om hon ska köpa en liten bil. Eller om hon ska strunta i bil. Eller...ja, hon kan inte bestämma sig. Hur som, så ska vi se vad som finns hos traktens bilhandlare.


Senare under dagen ska vi inkvartera oss i lilla uthyreslägenheten, ska sova där två nätter, inatt har vi sovit på uppblåsbara madrasser i vardagsrummet, visst det har gått bra, men det är lite bättre i bäddsoffan...


Och undra vad vi ska äta till middag...

lördag 1 augusti 2009

Nästan semester

Sitter nu ute på M o S:s uteplats på klubben. Befinner mig i Piteå. Vi flög ner i går eftermiddag; jag gör som sagt mitt bästa för att bibehålla klimatförändringen – hårt för en miljönissa som komposterar, sorterar och återvinner! Man kan inte vara bäst på allt...

Hade fullt upp i går, tog för säkerhetsskull min sista sovagotttablett kvällen innan och vaknade strax innan åtta, var ute med hunden, åt frukost, flyttade pengar, började lägga fram det jag skulle packa, åkte och hämtade kabinväskan jag skulle låna, skulle ta ut pengar, hade plånboken hemma, fick åka hem och hämta den, tillbaka igen, köpa lite reseflaskor (till schampon och sånt! Inte sprit!) Sätter mig i bilen igen, åker en bit,glömde köpa bussremsa, åker tillbaks igen, får stå i kö jättelänge! varför ska folk strula? Sedan är jag äntligen hemma...

Vår hund är rolig. Lite synd om henne är det, men hon gillar verkligen inte resväskor, hon vet ju att då ska någon åka och hon ska inte få följa med... Hon ligger i sin soffa och blänger oroligtoch följer varenda rörelse man gör. Det har hänt att hon gått och lagt sig framför ytterdörren – antagligen så vi inte ska glömma henne – då är det när vi packar stora väskan. Puss ,puss, bästa hunden, nu längtar jag efter henne!

Lägger ner allt i väskan, trångt förstås,men jag snålade och tog inget bagage när jag bokade, blir lite trött på att allt kostar extra när man flyger med billiga norwegian och tänkte att jag måste klara mig med kabinväskan! Jag lever i någon sorts egen fantasi där jag tror så mycket...

Ja, sedan försökte jag få liv i sonen för att klargöra alla regler när han är själv, städning, mat, promenader och inga fester! Puss och kram, hej vi hörs! Och på högklackat och i klänning trippade jag iväg till bussen!

Väl på bussen upptäcker jag att klockan är kvart i ett och jag är jättehungrig...(förvånad någon? Mat, mat!) Vilken tur att jag alltid åker med marginal på min sida, hinner äta på centralen innan jag ska träffa maken. Ja, med mat i magen så kommer jag på, ingen tandborste, ingen promenadtröja...nåväl, inget som inte kan köpas!

Arlanda express, skavsår på lilltån (Varför? Det är ingångna skor!) Arlanda, oj, vad det piper för maken när han ska igenomsäkerhetskontrollen, flera gånger, oj, vad de visiterar honom, till slut när han tar av sig skorna och går igenom barfota, är det tyst. Så oj, vi tar ett fredags-glas och tittar på folk, det är alltid ett nöje!

Vi blir hämtade på Kallax av S, på väg till Piteå stannar vi och handlar, jag har erbjudit (tvingat dem) att få ordna middag, för M har inte mått så bra i veckan, hon har en migrän som inte är av denna världen. Jag gör pestopotatisen och männen får grilla rostas som jag marinerat i lime, balsamvinäger och soja, egentligen en marinad till kyckling, men de hade ingen kyckling på Ica, och vet ni vad? Marinaden passade utmärkt på nötkött, blev jättegott!

Det blev en underbar sommarkväll i norr, ljust och skönt och inte ett endaste litet mygg! Vi satt uppe till klockan var ett, maken och S badade i tunnan, M hade gått och lagt sig tidigare och jag satt bredvid tunnan och pratade.

Sov tonårslänge i morse, inatt har det regnat och regnat, men just nu är det uppehåll och lite sol, och varmt faktiskt.

Känns som om jag har semester nu och inte är arbetslös...